Honungsbiet
Hundratals växt- och djurarter och inte minst vi människor är beroende av binas arbete. Honungsbiet är naturens bästa pollinerare. "Nästan allt vi äter är direkt eller indirekt beroende av pollinerande insekter" (citat A. Einstein). Välj därför lokalt producerad honung nästa gång du handlar, för din egen och naturens skull. Ett bisamhälle består av en drottning, ett par tusen drönare (killar) och cirka 80 000 arbetsbin (tjejer). Det är endast arbetsbina som hjälper till med honungsproduktionen. Drönarna, vad man idag vet, har bara en uppgift, och den är att para sig med en ny drottning. När bisamhället övervintrar har arbetsbina sett till att inga drönare finns kvar, s.k. drönarslakt. När ett arbetsbi har hittat ett ställe med gott om nektar eller pollen, utför biet en speciell dans när den har kommit tillbaka till kupan. Dansen visar de andra bina i vilken riktning stället ligger och även ungefär hur långt det är dit. Nektarn transporterar bina hem till kupan i sina så kallade honungsblåsor, som ligger i främre delen av bakkroppen och placerar nektarn i en utav de vaxkakor som finns i kupan. Arbetarna bygger de stora kakorna med sexkantiga celler av vax, som avsöndras från körtlar på bakkroppens undersida. Till ett halvt kilo honung går det åt nektar från mellan tre till fyra miljoner blommor. Den sammanlagda sträckan bina flyger för att producera detta halvkilo har beräknats motsvara ca 2 varv runt jorden. |
Grandérs Bigårdar HB. Danmarks-Berga 27, 755 98 Uppsala Sweden. Tel: 0708 166 349